Vad är MODAK?

Det övergripande målet för MODAK-träningen är att återuppbygga de kommunikativa förmågor. Arbetet fokuserar på att personen med afasi ska få en god kommunikativ kontakt med sin omgivning och på så sätt återvinna förmåga till aktivitet och deltagande.

Genom att anpassa materialet till den enskildes kunskaps- och intressesfär skapas motivation. Metoden bygger på struktur och igenkänning, vilket ger en känsla av lugn och trygghet.

MODAK fokuserar inte på att träna ord eller meningar, utan har som mål att minska problem med neural hämning, aktivering och synkron bearbetning. Enligt Lutz är det dessa svårigheter som ligger bakom typiska språkproblem vid afasi, såsom bland annat parafasier (användning av felaktiga ljud eller ord), neologismer (nybildningar av ord), perseveration (upprepningar av ljud, stavelser, ord, satsdelar eller ämnen) samt svårigheter att mobilisera ord.

Utifrån den syntaktiska grundstrukturen subjekt-verb-objekt har vi även som mål att återställa och automatisera språkliga processer. Detta görs i små steg. Arbetet sker i hela meningar eftersom ord inte bildas isolerat utan i en språklig kontext.

Grundprogrammet är den mest använda delen av MODAK-metoden. Programmet utvecklades för personer med svår afasi, men kan också användas för måttliga former av både flytande och icke-flytande afasi. I grundprogrammet inkluderas alla fyra språkliga modaliteter (tala-förstå-läsa-skriva/stava) i systematiska övningar.
Utgångspunkten är arbete med fyra situationsbilder (se exempel nedan), som alla kan beskrivas med en mening bestående av subjekt-verb-objekt. Bilderna representerar olika vardagshandlingar. Patienten uppmanas att utföra förutbestämda språkliga handlingar där de fyra modaliteterna kombineras och används i tur och ordning.

I sju steg (i "ansatsen") uppmanas personen att i tur och ordning peka ut, matcha textremsor med bilder, ge tillbaka textremsor och bilder på verbal uppmaning, lägga samman målord med hjälp av bokstavsbrickor, delvis skriva ordet självständigt samt i ett sista slutsteg skriva målordet självständigt.
Därefter följer en dialog kring de fyra bilderna, där personen uppmanas att samtala om objekten som har tränats receptivt i de tidigare stegen (se översikt nedan).
På så vis separeras ordfinnande och ordskapande, vilket gör metoden mer lättillgänglig för personer med svår afasi.

I början kan det vara nödvändigt att hjälpa personen med afasi att utföra de korrekta handlingarna genom hela programmet, men med tiden kommer personen att kunna delta alltmer självständigt i övningarna. I början fokuseras endast på produktionen av objekt, men anpassat till personens utveckling och den allmänna språknivån inkluderas med tiden också produktionen av verb och till sist den kompletta meningen (subjekt-verb-objekt). Vid varje träningstillfälle används fyra nya bilder. Det är dock möjligt att använda samma bilder flera gånger, men i olika kombinationer.

I videon nedan visas en genomgång av grundprogrammet.

MODAK-bildmaterialet medföljer vid köp av MODAK-boken. Du kan beställa boken här.
Det är en samling av teckningar som var och en illustrerar en tydlig handling. Bilderna är avsedda som ett bra grundmaterial för att arbeta med MODAK, men det rekommenderas också att själv samla bilder eller foton från tidningar, tidskrifter, böcker och internet, så att man på sikt har en mångsidig samling av bilder som kan anpassas efter personens önskemål och behov - och uppfylla idén om att använda nya bilder varje gång.

När man sätter samman en uppsättning med fyra bilder för att genomföra grundprogrammet bör följande kriterier uppfyllas:

• Bilderna bör alla representera samma satsstruktur (subjekt-verb-direkt objekt)
• Objekten bör inte ha samma inledande ljud
• Objekten bör inte ha samma betonade vokal
• De fyra verben bör vara olika

Exempel på fyra bilder från MODAK-boken:

För personer med mild eller måttlig afasi behöver grundprogrammet ofta bara genomföras under en kortare period, och det blir istället lämpligt att fokusera på att arbeta med MODAK-satsutvidgning. För denna grupp av individer finns det ett antal dialogövningar för de fyra bilderna, som utgår från grundstrukturen subjekt-verb-objekt och gradvis tränar satsutvidgning - först med rak ordningsföljd och senare med omvänd ordningsföljd.
Arbetet sker stegvis, med små steg åt gången, och varje ny utvidgning stöds visuellt med skrift.
Även personer med svår afasi, som förbättrat sina språkliga färdigheter med hjälp av grundprogrammet, kan vara kapabla att öva vissa utvidgningar och uppnå en högre grad av automatisering.

Bakom träning med satsutvidgning finns en grundtanke att öka den kommunikativa förmåga, att göra det möjligt för personen med afasi att mer effektivt styra ett enormat antal språkliga programmerings- och produktionsprocesser, samt att börja känna sig som en aktiv handlande individ i interaktionen med sin omgivning.

Utöver arbetet med de grammatiska strukturerna rekommenderas det alltid att lägga till kommunikationsövningar med aktuella, och för individen, relevanta och intressanta ämnen.

Det räcker inte att bara träna ord och satser, på samma sätt som en mening inte bara består av summan av sina ord är språket inte enbart summan av satser och grammatik.
Språket omfattar mycket mer än vad vi kan öva tillsammans med personen med afasi under de få rehabiliteringstillfällen vi har möjlighet att ge dem.
Språket påverkas av impulser som antingen kommer inifrån, genom våra minnen, önskningar eller avsikter, eller utifrån genom situationer och samtal vi upplever. Allt som händer i världen och som sätter våra tankar i rörelse. Detta gäller även för personer med afasi. Ju mer personer med afasi blir inspirerade av händelser som sker i världen, desto större är impulsen att sätta ord på detta.

Det handlar därför till stor del om att inspirera personen med afasi att återerövra modet att kommunicera och uttrycka sin kunskap, sina åsikter, önskningar och behov.
Inom MODAK arbetar vi därför kommunikativt med tidningsrubriker, nyheter, artiklar, fotografier, aktuella eller personliga bilder som intresserar personen med afasi.
Det finns ett antal MODAK-övningar som utgår från en anpassad språklig struktur, men samtidigt uppmuntras personen med afasi att, med hjälp av logoped, uttrycka det som de blir inspirerade till under samtalet.

MODAK har ännu inte testats i systematiska och kontrollerade studier. En sådan testning är både önskvärd och nödvändig. Det finns ökat intresse för att undersöka MODAK både i Danmark och i Tyskland, vilket har resulterat i mindre kvalitativa studier av metodens effekt på ett fåtal personer med afasi under en begränsad och intensiv period.
Med tanke på de mångåriga positiva kliniska erfarenheterna och den teoretiska grund som metoden bygger på, har vi med MODAK fått ett effektivt och mycket användbart verktyg för logopedisk träning av personer med afasi.

MODAK utvecklades av den tyska kliniska lingvisten och logopeden Dr. Luise Lutz på 1980-talet. Efter många års användande av metoden i Tyskland är metoden känd och flitigt använd av ett stort antal logopeder. Dr. Luise Lutz utvecklade konceptet i sitt kliniska arbete med personer med svår afasi efter att ha undervisat i många år vid olika universitet.
Sedan dess har Luise Lutz årligen hållit många MODAK-kurser i Tyskland och Österrike, samt sporadiskt även i Schweiz, Belgien, Australien och andra länder.
År 2012 genomfördes den första danska MODAK-kursen i nära samarbete mellan Luise Lutz och Karina Lønborg. Därefter översattes metoden och anpassades för dansk användning. År 2016 tog Karina Lønborg över alla kurser i de tyskspråkiga länderna samt i Danmark och introducerade även metoden i Sverige. En onlinekurs i Norge planeras under 2023.

Dr. Luise Lutz

• Studier i lingvistik (inriktning: neurolingvistik/patolingvistik), talpedagogik och psykologi vid universiteten i Hamburg, Edinburgh, Paris och Bryssel
• Undervisade i 15 år i ämnena neurolingvistik/patolingvistik vid universiteten i Hamburg, Bremen, Osnabrück och Humboldt-universitetet i Berlin
• Lutz arbetade som klinisk lingvist/logoped inom området neurologisk rehabilitering sedan 1979 och har i den kontexten utvecklat MODAK för rehabilitering av personer med afasi
• Har under många år fungerat som entreprenör och stödperson för afasisjälvhjälpsorganisationer
• Är författare till böckerna "Das Schweigen verstehen", Springer 2011, och "MODAK – Modalitätenaktivierung in der Aphasietherapie", Springer Verlag, 1997, 2009, 2016
• Har fram till 2016 hållit otaliga föreläsningar och kurser om afasi och MODAK i Tyskland, Österrike, Schweiz och Danmark
• Arbetade fram till sin död år 2022, vid 91 års ålder, med utvecklingen av MODAK-metoden, sedan 2012 i samarbete med Karina Lønborg.

Karina Lønborg

• Är utbildad "Dipl. Sprachheilpädagogin" vid universitetet i Dortmund år 1995
• Har under många år arbetat med allmänlogopediska frågeställningar för barn och vuxna på en privat klinik i Oberhausen, Tyskland
• Har sedan 2009 varit anställd vid ViSP Kommunikationscenter i Næstved, där hon arbetar som talpedagogisk konsult inom afasi- och dysartriområdet
• Har sedan 2011 arbetat med MODAK och har i nära samarbete med författaren Dr. Luise Lutz översatt och anpassat metoden från tyska till danska, "MODAK – modalitetsaktivering i afasiundervisningen", ViSP, 2012
• Har sedan 2012 erbjudit kurser i MODAK-metoden i Danmark och sedan 2016 i Tyskland, Österrike och Sverige
• Har utvecklat MODAK-appen i samarbete med Mads Møllevang Nielsen och Palle Møller Petersen
• Arbetar för närvarande med att skriva en ny, reviderad upplaga av den tyska versionen av MODAK-boken, där hon fördjupar ämnena MODAK-gruppundervisning och arbete med anhöriga.